1/10
Har nu bestämt mig för att ta tag i träningen igen, jag tappade allt men nu börjar jag om på nytt igen. Jag bestämde mig för att springa 6 km i olika takter, jag var så taggad när jag började men insåg ganska tidigt att det skulle bli väldigt tufft och en ganska stor utmaning. Eftersom jag inte har tränat på väldigt länge och har precis slutat röka så är inte konditionen på topp. Å men herregud va jobbigt de var jag trodde seriöst att jag skulle dö. Jag måste nog träna på min uthållighet och KONDITION, men jag fortsatte hela tiden sprang ungefär 6 km men jag fick så klart variera hastighet. Det är så mycket psykisk det sitter i inte bara det fysiska man måste ha goda tankar och tänka du klarar de här försöker man tänka så för sig själv så går det så mycket bättre. Men man vill ju så klart bara GE UPP när man har nått den punkten när man verkligen inte orkar nå mer. Men jag tänker hela tiden okej nu orka jag inte så mycket men nästa gång så orkar jag längre och så forsätter det och när jag har blivit lite mer tränad så kommer det jag säkerligen orka hela vägen. Jag tävlar lite med mig själv och det är lätt att tankarna börjar sätta igång och säger du klarar inte de här ge upp men fasen heller aldrig det är vell inga problem klart man klarar de här. Forsätter jag att ha dem här positiva tankarna så kommer de här gå bra tror jag. :D
